Följande är den fullständiga versionen av Anna Nygrens text ”Linda, lämna mig inte”, som publicerades i kortare form i Leviatan #2 LÖGNEN
På baksidan av Linda Skugges 50 lämna mig inte citeras Åsa Linderborg, hon skriver:
INGEN KÄNNER LINDA SKUGGE
Sen citeras Jenny Högström, hon skriver:
JE SUIS LINDA SKUGGE
Jag måste skriva, att det har hänt mig att jag legat vaken om nätterna och inte kunnat komma över det faktum att franskans ”je suis” både betyder ”jag är” (être) och ”jag följer” (suivre), och jag har tänkt, vad betyder det vad betyder det vad betyder det, att jagets följande och varande är samma ord? Linda skriver:
Vad är skillnaden mellan att bli och att vara?
Jag tänker på Åsa och Jenny, vad dom skriver:
Sammanlagt blir det:
Jag är du, Linda, men jag känner dig inte.
För tre år sedan skrev Linda Skugge recensionen som gjorde att hon frystes ut av kulturvärlden, blev en sådan, persona non grata.
För två år sedan skrev Linda Skugge recensionen där hon deklarerade sin kärlek till Mig.
Hon skrev:
Jag älskar dig, Anna Nygren.
Jag läste det som ett kärleksbrev, ett brev kräver ett svar, jag skrev ett svar, Linda skrev tillbaka, vi skrev tillsammans, vi skrev en bok, boken kom 2023, den heter Utdraget jag skickade, ingen brydde sig om boken, ingen skrev om den, bara cirka 1 person, som tyckte att det kanske var, för privat, var det relevant för nån, Jag och Linda skrev till varandra:
Ingen fattar.
Var det så att ingen fattade eller var det bara helt dåligt?
När några vänner läst har dom sagt
(dom som inte blivit avundsjuka på min och Lindas relation eller dom som oroat sig för mig)
Det är så bra.
Jag vet inte, jag fattar inte.
I 50 citerar Linda sig själv när hon skriver till mig.
Mitt namn nämns.
Jag älskar återbruk.
Såklart blir jag smickrad av att omnämnas.
Jag älskar dig, för att du skriver mitt namn, jag skräms, av att du skriver mitt namn, jag tänker:
Linda,
Kommer jag smittas av dig, kommer ingen vilja ta i mig, när du nämnt mitt namn.
Eller kommer dom att älska mig, pga, dig.
Jag skriver
ta i mig
Läser det som en anspelning på sex, mitt namn, i din mun, något av mig, i din mun, du skrev du ville slicka mig i förlagets monter på bokmässan, varför hände det inte.
Linda,
Sex.
Jag vet inte vad sex är.
Därför tror jag att ALLT ÄR SEX.
Därför vet jag att DENNA BOK ÄR SEX.
När jag inte skriver med Linda, skriver jag om sex, skriver om lesbiskt sex i en fantasi, när jag skrev boken Hunger, var Linda den som fattade, det är en bok om att älska oändligt oändligt, att leva i en fantasi där fantasin är det enda verkliga, det är att älska det är pure love pure sex, Linda skriver om att vara smittad och smutsig och ge upp värderingar och dubbelmoralen dubbelmoralen som råder i kulturvärlden, ja ja, jag vill säga till dig Linda:
Jag älskar dig för att du får mig att känna DET ÄR OKEJ
För annars är världen världsläget en stor ondska och tydligen innebär det att ska man då va feminist så ska man va en God Människa, och jag känner bara Äckel och jag är inte en Människa, och Linda, du får mig att känna att DET ÄR OKEJ.
För det är fucking ingen som är en God Människa.
När jag inte skriver med Linda, skriver jag om sex, skriver en liten avhandling om Monika Fagerholms roman Vem dödade bambi? den handlar om våldtäkt och det är något med våldtäkt som får språket att rämna det är något med våldtäkt som får allt att bli …
Och samtidigt måste man skriva om det,
Läser massa teori om kravet på bekännelse av den egna oskulden, det är något som inverteras i våldtäkten i språket, det är något som, läser en bok av Rhiannon Graybill om våldtäktsberättelser i Bibeln, och hur hon läser dom genom ett queerperspektiv, och använder orden MESSY FUZZY ICKY för att försöka hitta ett alternativ till ett upprepande av offer-överlevare-berättelser som ändå bara blir ett led i en nykapitalistisk logik där man bygger sig ett jag runt sitt sår osv.
Linda skriver inte om våldtäkt, men det är något med sex, och ingen fattar: försöken att läsa Linda som antingen att hennes sätt att vara sex i princip skulle kunna rättfärdiga våldtäkt (????) eller att hon bara är helt dum i huvudet skyll dig själv så obehaglig person
(Linda, förlåt att jag citerade detta, jag menade skriva: Du är den snällaste person jag vet, jag menar, snäll på det enda rimliga sättet, du vet, vi skrev ju om snällheten, den är också ett monster, fuck nu vart det helt knäppt när jag skulle skriva, fattar du att jag älskar dig??)
Och jag tänker:
Linda är MESSY FUZZY ICKY
Och det är därför världen BEHÖVER LINDA.
I mitt lilla avhandlingsprojekt läser jag en bok av Carmen Maria Machado som heter In the Dream House och som beskriver ett destruktivt förhållande som en berättelse i en rad olika genrer och jag tänker på
SPRÅKET.
Linda, VAD GÖR DU MED SPRÅKET,
Linda, jag vill skriva, DU GÖR NÅGOT MED SPRÅKET,
Nästan alla,
Vet mer om Linda Skugge än vad jag gör, jag läste henne inte som tonåring har nästan inte läst nånting av henne men råkade bläddra i en bok hon skrev för svinlänge sen och upptäckte en passage som handlade om katter och sex om att liksom, uppleva kattens njutning som sex och jag inser jag plagierade Linda innan jag hade läst passagen jag plagierat.
Linda, vi är ett plagiat.
Linda, VAD ÄR SEX.
När jag inte skriver med Linda, skriver jag om sex, skriver om ett typ autistiskt sätt att vara i världen som en filterlös tillvaro där allt är sensory overload och i min tolkning, som jag skriver ihop med Hanna (ja, Linda, jag skriver med andra, jag är totalt otrogen och alla är avundsjuka, jag är en slampa i text, jag kan inte skilja mellan text & sex, exexexex…), betyder det att ALLT ÄR SEX, särskilt text, och det är en sån pleasure att läsa och att klappa på katten och att läsa Linda, och att tänka på Linda, och
Linda, du skriver att du går igång på effektivitet.
Jag med.
Någon hade kunnat skriva om mig, att jag Aldrig haft sex,
Och det hade varit sant.
Men jag läser 50
Och Linda, du ger mig allt.
Linda, du har läst så mycket, du citerar och plagierar, allt jag inte läst, och jag läser din bok tills jag tror att jag läst allt du läst allt du citerar plagierar skriver om,
Linda, jag ville skriva något om läsning, jag ville skriva Linda, att 50 är den enda bok jag behöver om:
Filosofi,
Fenomenologi,
Subjektivitet,
Samtiden,
Universum,
Perception,
Sensibilitet,
Moral,
Konst,
Sex.
Jag läser tills jag tror att jag läst allt, jag mässar:
Jag älskar dig.
Linda, ibland, nästan alltid, undrar jag:
VAD GÖR VI NÄR VI ÄR IHOP
(vi har träffats exakt en (1) gång)
Linda skriver:
Måste konsten rädda liv.
Linda sa till mig,
Att jag räddade hennes liv.
Jag tänker att jag är konst.
Linda skriver:
Konst eller Porr.
Skriver om grejen med Privat.
Är inte all konst helt privat.
Vad är det att uppleva Konst, har vi inte kommit över idén om intresselös skönhet eller vad kant nu skrev, det är bara en njutning om man inte uppskattar konst som porr (porr som konst) har man inget privatliv jag vet inte vad som är jag jag vet inte vad som är privat jag vet inte vad som är vad Linda skriver
Så att jaget upplöses,
Alla är Linda, ingen är Linda,
Linda, vi har skrivit en bok ihop jag förstår dig inte jag är den enda som fattar, att du är den enda som fattar.
När du skrev en recension om min bok sa en bekant:
Fin rec men handlar den om Linda, om dig eller om boken, eller.
Linda skriver citerar plagierar
un-one oneself
Det finns inget privat kvar.
Det är den här grejen, med autofiktionen, det är den här debatten, det är, något, om dom säger att det är Privat, att det är något med ett jag, bara Linda, fattar, att allt är ett upplösande av jaget det finns inte finns inte, och det finns bara finns bara, och jag skriver jag till jag dör
Tills jag överlever
Måste konsten rädda liv,
Måste bara överleva.
Det är något med Jaget, det är något med ”förebilden” som provocerar tror jag med Linda, jag ville skriva av-före-bilda (läser avföring, läser avbilda, läser ord i ord som blir betydelsefulla om jag lägger orden bredvid Linda)
Bara Linda kan vara en förebild för att hon är en så obehaglig person och är det inte det enda som är viktigt, att lära sig stå ut med sin obehaglighet, att lära sig att man måste vara vaken hela nätterna med ångest över sin obehaglighet, oavsett vilken position man är i, om man bara inser, jag kommer aldrig vara trevlig och god, om jag råkar vara det, om jag råkar göra rätt, kommer det vara fel det enda som är rimligt är att tänka om sig:
JAG ÄR KOMPROMISSLÖS JAG SKULLE SÄLJA MIG FÖR VAD SOM HELST
JAG ÅNGRAR ALLT
Skriver till Linda,
Skriver om Linda,
Skriver
Lämna mig lämna mig lämna mig, snälla,
Lämna mig inte.
Inte.
Läser Linda Skugges 50 lämna mig inte, läser den,
Såsom fan-girls läser Bibeln.
Jag skriver till Linda
Får jag läsa din bok får jag skriva om den
Linda skriver
Ja
Linda skriver
Ingen fattar att den handlar om kärlek
Jag tänker
Jag fattar inte vad kärlek är
Jag tänker på
Att Linda skrev
Jag älskar dig
Jag skriver
Jag älskar dig
Jag fattar inte vad kärlek är
MEN kanske är premissen för att kunna älska
ändlöst gränslöst kompromisslöst
Att man inte fattar vad kärlek är
Jag skriver med min vän Alvina vars bok Love The World Or Get Killed Trying atm når en sjuk framgång internationally men då när vi skrev var hon okänd och vi skrev i chatten om Linda,
Alvina skrev att
Linda Skugge & transkvinnor har detta gemensamt,
Alla vill ligga med ingen vill synas med eller står för att vara med eller
Och jag vet att hon har rätt
Och det är det som är Lindas grej att det är något med texten och sexet och kroppen som bara är
Vad en kvinna inte får vara
Och jag skriver till Linda
Att jag aldrig varit kvinna och jag vet inget
Alvinas bok beskrivs som
An Ode to the Complexity, Pain and Beauty of Trans Life
Och
Linda skriver till mig
Ingen Fattar Att Den Handlar Om Kärlek
Alvina och jag uttrycker vår kärlek till Linda
Hon går tillbaka till sitt ex hon kan inte släppa man kan inte överge man kan inte
Sluta Älska
Går tillbaka
Till Världen
Försöker försöker försöker
Söker
För mkt
Vem vill döda dig mest?
Att läsa med Linda är en övning i att
Recensera with feeling with love with a complexity attention disorder
Det är så enkelt ingen fattar
En övning i att
o-förstå.
Oh!
Det är en övning i
Sex
Det är ingen övning det är
The Real
För det finns inget Imaginary
Det finns bara,
Jag vet inte.
ALL TEXT.
Linda,
Jag skulle skriva något om:
Kriget
Moralen
Godheten
Värdering och värde
Linda skriver:
Un-one.
Linda skriver att Suzanne Osten skriver
(Suzanne kom på den nattliga uppläsningen av Utdraget jag skickade på Konträr jag var där utan Linda jag somnade på golvet hade sex m golvet jag vet inte hörde röster)
Vad kan man göra
Jag skriver med Linda,
Jag spelar in en porrvideo till Linda och skickar hon skickar en till mig, men det är teknikstrul för mig så jag kan inte se Lindas video.
Är det för privat.
Ingen fattar.
Skriver:
Det är ok att ändra sig
Och
Ångrar allt
(grovt)
Skriver:
Hur göra för att sova
??????
Skriver:
Vad
Vad kan man skriva
Jag ville citera ur cruising utopia av José Esteban Muñoz:
Queerness is not yet here. Queerness is an ideality. […] We are not yet queer. We may never touch queerness, but we can feel it as the warm illumination of a horizon imbued with potentiality. […]We have never been queer, yet queerness exists for us as an ideality that can be distilled from the past and used to imagine a future. [Queerness is] a mode of desiring that allows us to see and feel beyond the quagmire of the present. […] We must dream
Jag ville citera mig själv när jag skrev om
Framtiden
Skrev på engelska
Pga
…
was thinking of NARRATIVE: as possibility & restriction how i feel a tiredness close to death by narratives of “female autistics” how it makes sense to read both as diagnoses how i also see a need for this in contexts how i wonder what is “needed” in what worlds how i feel like living in different worlds where different words are needed and i always mix up fuck up the languages and they LOOK at my speech
tiredness as sadness
ASSOCIATIO AS STRATEGY – THE NON-STRAIGHT ANSWER…
WORD: future & possibility. “communication”
Kagan writes:
Sedgwick argued against the assumption that “to make something visible as a problem” would be a significant step toward the solution of said problem. But including other readings requires a real conscious effort because paranoia tends “to grow like a crystal in a hypersaturated solution, blotting out any sense of the possibility of alternative ways of understanding or things to understand” (p. 131). Paranoid reading’s “aversion to surprise” makes it poorly equipped to facilitate serendipitous learning. By seeking to eliminate surprise, paranoid reading “fails spectacularly […] to anticipate change” and merely achieves to reinforce itself in the belief that “things are bad and getting worse [and therefore] you can never be paranoid enough” (p. 142). Instead, reparative reading is about the “achievement […] to move toward a sustained seeking of pleasure […] rather than continue to pursue the selfreinforcing because self-defeating strategies for forestalling pain” (p. 137). The utopian not-yet-conscious of queer futures may then function as a reparative calling to pursue the search for alter-native desires and pleasures in the wake of a queer futuring process. Further, the blossoming of queer futures also necessitates spaces of potentiality.
MY ITALICS BECAUSE I WANTED TO TELL MY WRITER THIS NEEDS TO BE IN THE TEXT THE TEXT AS A TEXT FROM THE FUTURE
Ursäkta å förlåt
Skriver:
Är jag rädd att du inte längre älskar mig, Linda Skugge
Är jag rädd, Linda, att du redan skrivit allt (jag äger och har)
Är jag rädd att Ingen kommer älska mig om jag älskar dig, Linda
FÖLJER LINDA
Som exempel å
Copypastearurminamobbeanteckningar:
Värde och värderingar och det känns ibland som om en värdering uttrycks för att det egna värdet ska höjas och det är något när Linda gör ngt m språk å text och sex o sin obehagliga person som gör att det rämnar inte Linda men allt annat
Copy:
Linda lämna mig inte det finns bara du kvar vill jag skriva
Linda lämna mig vill jag skriva så att resten kan komma tillbaka för det vore enklare tyvärr är jag nog för lik dig Linda och det går därför inte att inte följa dig såsom man följer på insta såsom man följer i en sekt : du
Det går inte att skriva utan att plagiera dig du har redan gjort det
Menar jag att jag älskar dig
Det är något med kulturvärden som fuckar m relationerna och vice versa
Copy:
En romantisk dekonstruktion och en fullkomligt orubblig tro på att det som kan skrivas är det enda
Copy:
Jag envisas med att försöka göra ngn sorts ”queer” ”feminism” eller vad fan det blir för jag tycker det är det JUST FÖR ATT det/du inte är intresserad av att vara det.
Ursäkta och förlåt.
Jag hatar ordet
Urholkar
Jag började älska det när jag skrev ut mitt hat jag vill ta det som riktlinje
Copy:
Linda,
Jag vill bara leva
Jag vill bara läsa
Kan bara det ena om båda, pga synonymer
Note to (un)self:
Ngt om att jag är en lärare är det då ok att vara en dålig förebild skriver till min vän jag ville vara förebild som dålig förebild är jag dålig med Linda eller är jag inte är det VEMS FEL ÄR DET ATT ORDEN PÅ ENGELSKA:
BAD
SAD
MAD
Är cirka samma, Linda skriver:
Man måste vara lagom dålig för att vara likeable
Kommer alltid i tid.
Är alltid i The Future.
Osv.
Skriver:
Varför blir allt du skriver en gudomlig text en text som uppmuntrar till omvändelse frälsning eller är frågan varför läser folk din text som sådan,
Jenny skrev
Jag följer Linda och jag är Linda
Je suis är nästan samma bokstavskombo /diagnos/ som jesus och varför klagar folk på individualism och tycker samtidigt att man ska tänka själv det är båda en retorik och dramatik som bara repeterar på ett tråkigt sätt jag menar inget nytt under solen
Jag skriver
Linda,
Du gör något med språk
Du gör något med sex
Du gör något som…
Sen skriver jag:
Jag är inte orädd
Jag är rädd och ledsen i världen
Jag är rädd och ledsen i kärleken till världen
Jag är också rädd att jag bara vill att någon inte ska hata mig att någon ska gilla mig att jag precis som alla andra bara vill det och ibland i din text vill du det också och ibland vill man bara motsäga sig själv och folk och feminister säger att det är bra att stay with the trouble och att det är viktigt med plats för tvetydiga grejer men sen när det kommer till en tidningsartikel eller post bara blir det moralkaka tårta på tårta och kollar man din insta ser man inte tårta utan ägg och kvarg etc munnen är inte tyst äter inte socker eller jag menar inte att skriva mat som metafor det är bara det att jag fuckats till det.
Skriver:
Och ibland försöker man bara formulera något begripligt.
Och ibland fattar man hur fåfängt det är, för det är när man rör vid när man skriver när man gör något bortom eller bredvid eller under eller inuti det begripliga som något gripande kan ske eller skrivas inskrivas utskrivas, det är när man slutar försöka vara rimligt som det räddas för rimlighet är så orimligt
När du skriver Linda
Skriver du till mig.
Copypastear:
Linda,
Älskar dig,
För när det är som att jag tänker
Detta, är det Revolutionen eller är jag bara Helt Dum I Huvudet,
Så visualiserar jag hur du skriver
Det är ok
Spelar det nån roll
Revolutionen är, för att nån är tillräckligt dumihuvudet och
Förlåt för kallade dig revolution eller dum…
Jag har läst
Linda Skugges 50 lämna mig inte
Jag älskar dig, Linda, Lämna mig inte, Linda, Lämna mig, Förlåt mig, Linda,
Jag har o-förstått allt,
Om Pain&Pleasure,
Linda Skugge:
Tack.
Leviatan Tidskrift 